När man är för trött för att nästan andas

Igår avbokade jag färdtjänsten inför idag, då jag var så osäker om jag skulle åka väg till fiahemmet. Men idag kände jag att det var det jag ville. Så jag tryckte i mig en chockladboll till frukost för att orka med, inget annat skulle jag hunnit. Jag tog på mig kläder och gick till spårvagnshållplatsen. Resan till fiahemmet gick ändå bra, men på vägen hem blev det jobbigare. Det enda jag åt på fiahemmet var en dubbel smörgås och några kex och drack energidryck (inte ett av mina smartaste drag). Hem kände jag hur stressen tryckte på. Nu när jag är hemma känner jag hur mitt hjärta slår fortare än vanligt, och känner panik och har svårt att andas. Jag känner mig helt utmattad också, men hjärnan går samtidigt på högvarv. Tankarna spinner runt och runt…