Samtal på psykiatrin 3/1-13

Under min DBT sektion igår så gjorde jag min första kedjeanalys tillsammans med P. Det var mycket givande, det blev mer som svart på vitt. Men det var också svårt, och känslomässigt.
Efter kedjeanalysen gick vi igenom olika papper, just de papperna som ska bli till kriskort. Som är meningen ska kunna hjälpa mig i just krissituationer.
När det blev dags att avrunda berömde P mig, hon tyckte att jag var väldigt duktig. Jag blev glad av det, samtidigt som jag också kände att jag var stolt över mig själv.
När jag har gett mig fan på en sak, så lyckas jag nästan alltid.

Nyår. Nya möjligheter, äventyr, resor och själsliga resor

Nyåret har varit lugnt, bara hälsat på familjen och ätit god mat … godis och tårta också. Sett på en urusel kort film, men det går an när man har en toppen familj. Trots våra små bråk, och utbrott så älskar jag er högt. Tack för detta nyår.

Att vara vaken till 12 slaget skippar jag själv, och mina nyårs löften är lika som mina vanliga. Var dig själv, utveckla konsten och skrivandet, nå ut till bredare publik med mina kreativa sidor, inte döma, var ärlig mot omgivningen men även dig själv. Att försöka älska sig själv, för den man är. Gott nytt år alla som läser detta! Sikta högt, och glöm inte: ingenting är omöjligt om du själv sätter gränserna.

Samtal på psykiatrin 8/11-12

Ännu ett samtal på psykiatrin, denna gång lämnade jag rummet med många positiva känslor, trots tröttheten, så gav det samtidigt väldigt mycket. Jag träffade P, som just nu och antagligen framöver komma vara min kontaktperson gällande terapi. Som jag känner mig nöjd med, då jag känner att personkemin stämmer mellan oss.
Vi pratade inte så mycket om just DBT, direkt, men vi pratade mycket om fördelar och nackdelar med just DBT och även hur dagsläget är. Vilka svårigheter jag har, och även vad jag klarar av.
Något som kändes skönt är att om vi även kommer överens om att DBT inte är rätt för mig, så kan vi själva spåna vidare på vad som kan vara ett alternativ. Som DBT är mycket intensivt, och jag känner mig rädd för att börja, som jag ändå byggt upp så mycket.
Men hon sa att jag uppfyller kriterier så jag kan få hjälp, även om det inte blir DBT. Så är dörrarna öppna för andra möjligheter för ett lugnare och mer stabilt liv. Som känns bra, och tryggt.

Sen ett annat positivt besked är att jag har blivit beviljad, inte kedjetäcke men ett bolltäcke som ger likande effekt. Det är beställt, så framöver kommer jag att ha tillgång till ännu ett verktyg. Mot ångest och oro.

Livet med ADHD

Det känns bra idag och det känns som jag kan förmedla något. Att jag kommer lyckas, och inte sedan älta något på min dödsbädd. Men med min vanliga karusell till liv, vet man aldrig något riktigt säkert. Men jag lever i känslan ändå, av att mitt liv är på väg till något.

Det är så underbart, att mitt projektsinne är i full fart. Så även trots tavlan är klar (bilder kommer senare) som mycket annat också är, så gör det inget särskilt. Som jag kommer att börja finslipa på föreläsningen igen, som nästa projekt.

Projekt, humörsvängningar, kreativitet, glädje, trötthet, kraschar, tårar, frustration, rus, kärlek, styrka: Livet med ADHD.

Onödigt egentligen

Jag har slagit ett sällsynt rekord, fram tills nu, så har datorn varit avstängd i två dagar. Kanske onödigt för andra att veta egentligen. Men jag har inte heller så mycket annat att skriva om, känns det som.
Men mitt liv är väldigt positivt just nu, som är värt att nämna bland det andra onödiga. Och att jag nu är en ägare av en lp-spelare och att jag har sytt en helt egen väska, det kan jag nämna stolt.

Jag närmar mig ljuset


Idag mår jag ännu bättre. Och nu är det säkert, jag är på rätt väg.
Att återhämta mig, börjar ge resultat.

På något sätt blir jag impad på själv. Trots att jag mått skit så har jag ändå tagit tag i problemet. Denna gång med att ringa massor av samtal, bestämt en träff med handledaren, och just idag också pratat med läkaren.
Jag förstår inte att jag orkat, men jag har fixat det, och inte grävt ner mig i sorg eller ångest fullständigt.
Det är aldrig lätt att ta sig själv i kragen, dunka sig själv i ryggen.
Denna gång fixade jag det. Inte helt själv, denna gång med extra hjälp och stöd.
Det är fan inte lätt att leva.

Trivsel och tips

Min energi är på plus, likadant som mitt humör och psykiska välbefinnande är. Hela min vardag nu, är mindre svajig.

Mina nya knep har börjat att ge resultat. Just den biten med min ”Att göra lista.”
Jag vet då, att jag har något att sträva och se fram emot. På listan skriver jag allt möjligt, och allt är inte bara dessa ”måsten.” Det kan lika gärna vara att sms:a en vän. Planera in ett större aktivitet om veckan. Skriva om om man vill spara till något särskilt. Vad som helst egentligen, som man kan finna energi ifrån.
Detta är något jag har haft svårt med innan, då mina vardagar innan bara förflytets sig i en enda grå massa. Bara vardag och ännu mer vardag. Så detta är något jag absolut rekommenderar till andra.
Det räcker med att skriva det på ett papper, och sätta upp det på någon anslagstavla eller ett kylskåp.
Och sedan stryka när man uppnår ett delmål. Och skriva upp om man kommer på något nytt man vill göra, eller behöver.