Snart, när det är som vanligt. Lugnar sig stormen

Efter den första arbetsdagen på länge, igår. Har jag blivit väldigt trött, sliten. Det är inte det att jag bara har svårt för förändringen i sig. Utan efter långa upphåll får jag lika svårt att komma tillbaks till rutinerna. Som många gånger innan orsakat att jag inte kommit tillbaks till skolor eller olika praktikplatser jag har haft. Det är inte alls lätt att leva med Aspergers syndrom, och även ADHD. Och jag gör det inte heller för lathet. Det är obeskrivligt att förklara. För att jag inte heller riktigt själv förstår vad som händer inom mig. Men lätt är det inte.

Oavsett mina känslor av trötthet, så är jag ändå stolt att jag kommit iväg. Och som jag även fick hjälpa till på övervåningen, för första gången. Känner jag mig också stolt över att bli tillgiven en ny arbetsuppgift.

Nästa vecka kommer jag vara ledig de två första dagarna, måndag och tisdag. Men sen börjar allt som vanligt. Och som vanligt som jag trivs med. Sen börjar även DBT:n igen, efter en veckas uppehåll.
Så snart, lugnar stormen sig igen, inom mig.