Mina färdigheter har satts på prov

Något jag har märkt med flytten, och allting därtill och efter är att jag känt att mina färdigheter har satts på prov. Det jag lärt mig från Asperger/träningsboendet.
På en högre skala. För när jag bott där har jag vetat, kanske undermedvetet att det alltid fanns hjälp tillgänglig, dygnet runt och kanske därför inte alltid har använt mina färdigheter och strategier för att motarbeta ångest, oro, stress och panik.
Men nu i vetskapen, att hjälp inte alltid finns tillgänglig, har gjort så att jag måste använda mina färdigheter, så mycket jag kan. Vissa saker kan jag inte alltid lösa själv, så då tar jag hjälp från boendestödet. Även fast hjälpen kan dröja så har jag någon att prata med sedan.

Jag är stolt över mig själv, att jag har klarat flytten så här bra. För det har jag gjort. Att jag har kämpat med balansen och ångestproblematik, lika mycket som jag har tyckt att flytten har varit spännande, och rolig också.
Mycket har också spelat in en roll, att jag har fått den hjälp jag behövt och velat ha. Att jag jobbar på biblioteket, har min underbara katt Dallas. Att jag vet att jag har mina vänner här. Även fast jag inte träffat dem ännu, så vet jag att de finns nära. Och jag kan höra av mig när jag har orken för att ses.

Jag nästan älskar mitt liv nu, hur jag har det och känslan av harmoni.
Samtidigt vet jag att svackor kan komma, när mina diagnoser och ångest problematik tar övertaget. Men jag har lärt mig att återfå kontrollen nu, sen är allting som det ska vara, igen.