Frustration och värk

Jag kan börja med att säga att dagen började allt annat en bra. Det som varit bra var att jag har kunnat sova längre, brukar annars vara morgonpigg och gå upp vid 7 tiden, oavsett om det är vardag eller helg. Men ibland är det så skönt att bara ligga och dra sig. Men sen, började problemen. Det var när jag åt frukosten jag kände att staven på ena kinden hade lossnat, men var är kulan tänkte jag. Började få smått panik, som övergick i frustrerande tårar. Även fast jag skakat av mattan, sopat upp skräpet och hoppats på att kulan skulle komma fram så gjorde den inte det. Och liksom, vad är möjligheten att hitta en jävligt liten kula i ett stort vardagsrum. Chansen är ganska minimal. Ibland har jag haft tur. Och så hade jag tur nu ändå, att kulorna från ett par gamla piercingsmycken funkade att använda till de nya stavarna.

Nu är det kroppen som har tagit stryk. Har ont i leder och muskler, har halsbränna och ont i huvudet. Den jobbiga veckan som varit har satt sig i kroppen nu istället när ångesten är över. Men jag vet att detta är en övergångs period. Men jag kan inte komma ifrån hur ont jag har, värk hit och dit, känner mig som en gammal tant. Men jag knaprar Ipren och andra mediciner som kan hjälpa … Usch, vad man känner sig trött.