Mycket är slitsamt just nu och jag går mest runt och är trött. Det är väll inte hela sanningen, för jag har även stunder som är bra. Men det märks nu, att det som har varit för ett tag sen, tänker på utställningen, konserten och framåt, nu känns det att det har slitet på mig mer en vad jag trott. Den mesta del av min rygg gör ont, för varje steg jag tar går det som en smärta uppför ryggen. Det är inget nytt, efter påfrestningar och om det hänt mycket så tar det sig till slut ut på kroppen. Detta gör mig ännu tröttare en vad jag egentligen är.
Och så trött som jag egentligen är räcker gått och väl det.
Det är något jag inte fattat, trots alla dess år och träning. Så kan jag inte begripa i början att saker kan ta så mycket energi från en själv. Man tror att man är kapabel till mer en vad man tror. Med det är jag inte. Min Asperger ställer till det tyvärr, så är det.
Mitt namn var Michelle 
jo asperger tar mycket.det va så mej den här veckan.onsdags va jag med dej som älskar att vara<3 i torsdags så satt ja och repade med bandet i fyra fem timmar och sen va ja på Np vilket oxå tar en jävla massa.fredags så jobbade ja dubbelt och handlade.inte konstigt att en svacka kommer.men vet hur du har det syster min<3
GillaGilla
freddy: Jo det tar väldigt mycket, man tänker inte på det i början .. men sen kommer den lilla kollapsen. Ja, det låter som det blev mycket för dig också, but remember: det vänder ❤
GillaGilla
jo det vänder.jag är stark.ja tänker på vår tid så blir det lättare<3
GillaGilla
freddy: Tänker på det också ❤
GillaGilla