Ett liv utan självskadebeteende

Något jag lagt märke till idag, en nästan fantastiskt sak. Var synen av mina armar. De är så gott som läkta.
De brukar sällan hinna bli läkta innan en självskadeimpuls inträffar. En anledning till att jag sällan tänker på det är att jag går i långärmat. Jag är aldrig stolt över att jag väljer ett självskadebeteende. Av många skäl. Går knappt utan långärmat på sommaren. Men tänk när de dagarna kommer, och som jag arbetar mot, då jag kan gå utan långärmat. Tanken är fortfarande att tatuera hela båda armarna, en process för mig. Varje ärr jag täcker över med konst, så lämnar jag den biten.

Det är absolut inte lätt att ta steget till ett självskadefritt liv. Men här är några tips hur man kan göra det lättare att stå emot.

  • Att ta valet, att göra ett ärligt försök att inte skada sig själv. Säg högt till dig själv ”Nu ska jag lämna beteendet bakom mig”. Detta kan behövas sägas flera gånger, påminna sig själv om. Om man ser självskadebeteendet som en lösning fortfarande, kan man samtidigt inte gå vidare fullt ut.
  • Vara i nuet, tänk inte bakåt, eller ens framåt när du känner impulserna. Nuet, se vad du kan göra åt situationen som du hamnat i.
  • Försök att visualisera tanken. Exempel som en sten, som du sedan kastar över till ett stup.
  • Promenera/jogga.
  • Lyssna på musik du mår bra utav.
  • Gå in i ett tyst rum, släck alla lampor och bestäm dig för att tvinga ligga där tills den jobbigaste känslan försvunnit.
  • Be om hjälp, även fast det kan tyckas vara omöjligt i stunden och svårt.

Jag har en lång väg kvar. Men jag har fått se en statistisk över två år, det första året på boendet och nu mitt andra år. Det är skillnad, både på självskadebeteende och inläggning på grund av mitt psyke.
Jag är på rätt väg.

2 kommentarer på “Ett liv utan självskadebeteende

  1. vanjavitdet kommer gå jättebra att sluta att skada dig för du har många runt omkring dig som vill dig väl och som gärna hjälper dig när det blir svårtdu kommer att falla så det får du räkna med för det går tyvärr inte alltidmen en dag när du faller så kommer du faktiskt inte att skada digdu kommer tänka tanken antagligen sätta rakbladet emot armen men sedan kommer du tänka”men gör jag detta nu då får jag ju börja om igen och det vill jag inte ju”och vet du den tanken kommer göra att du inte skär digoch när du klarat det då vet du att du kommer inte skada dig mer//sofie

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s