Där jag fick min första panikångest attack

Under morgonpromenaden så fick jag syn på
stället där jag fick min första panikångest attack.
Med blandade känslor ser jag på
platsen …
Jag kommer ihåg som igår hur jag låg på stigen, kippande efter andan.
Träden omringade runt omkring.
En snara ströp allt liv.
Min första panikångest attack är bland de mest skrämmande saker
som skett i mitt liv.

Nu, flera år senare ser jag fortfarande illa till mods över platsen.
Vet inte om den känslan någonsin släpper mitt medvetande.
Men någongång kanske.

2 kommentarer på “Där jag fick min första panikångest attack

  1. Wow, att du minns din första attack, min var så längesedan, antagligen var jag runt 3-4år när det hände, då brukade jag dunka huvudet i betongväggar, inte konstigt att jag blev som jag blev, måste förlorat en hel del hjärnceller på det sättet. ;DJa, lite därför jag lade upp videon, för att jag misstänker att en del av mina läsare tycker att det är ”coolt” att må skit och allt som följer med det… Förstår du hur jag menar?OK, vad bra, tycker att om man vantrivs hos sin kontaktperson/läkare/behandlare så skall man byta efter ett par försök.

    Gilla

  2. Eriiza: Jag minns det väääldigt väl, önskar att jag inte gjorde det, och samma sak med de andra panik attackerna som blev värre och värre :/3-4 år, så tidigt? Måste ha varit jobbigt att inte ha en blekaste aning om vad det var :/Hehe 😉 Tror jag förstår vad du menar, eller jo jag förstår. Ne för det är ju inte ett dugg coolt att må psykiskt dåligt. Skulle göra mycket för att slippa viss skit.

    Gilla

Lämna ett svar till Eriiza Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s