En röst med poesi och händer med konst. Men jag måste lyssna på mig själv

Jag är kluven till mig själv, vem jag är …
eller vem jag vill vara.
Jag har kommit till en insikt.
Jag kan tänka på allt de har sagt och jag kan än lyssna på dem.
Men hur långt kommer jag då? Jag kommer fastna istället,
börja tro mer på dem en mig själv.
Men jag har en röst.
Jag har ett liv, men det är i mina egna händer.
Så vad väljer jag, för jag har ett val.
Jag kan välja att stanna. Eller vela fram och tillbaks
om jag ska stanna eller ej.
Eller så kan jag göra det som känns rätt för mig.
För jag vet vad jag vill, jag vill uttrycka mig
i konstnärliga sätt. Genom min lyrik, konst, foto och musik.
Hur många gånger jag en kanske måste försöka, så ska jag försöka det tills
mitt liv är över, om jag så behöver.
För jag kan inte låta mig själv hindras, från att försöka och kanske få min
konstnärliga Jag att synas, att minnas.
Jag skulle ångrat, om jag inte gjorde det.
Om jag inte försöker från och med nu.

2 kommentarer på “En röst med poesi och händer med konst. Men jag måste lyssna på mig själv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s